smae

vi alla har komplex eller hur?


För tjocka armar, för liten rumpa, för slappt underliv, för tunt hår, för mycket finnar, för stora bröst, massa  celluliter,
fet näsa, stora fötter, iq befriad, för fläskig mage ja alltså ni förstår själva.
Saker man lägger märke till som får andra att stå som frågetecken.. Eller så man är helt enkelt för snäll för att hålla med.
Konstigt man märker konstiga saker när man sett sig själv i så många år som man levt.

checka in några av mina komplex outsidelooking:
Står jag normalt pekar mina ben inåt så jag ser ut som  ( >< )
Jag har finnar full ryggen som jag haft sen jag gick i sexan. Går bort på sommaren dock.
Rakar jag mina ben klckan sex på kvällen så har jag stubb igen klockan tio.
Mina maskulina armar får mig att se ut som en man om jag täcker resten av kroppen med plastpåsar.
Får lätt svettlökar och använder jag något emot de får jag tusen miljoner utslag.


Ja nu kanske ni också förstår vad jag menar med det också.
Ingen jävla jävel är perfekt ändå slutar man/jag aldrig drömma om att vara de.
Är man nöjd med sig själv, skiter i småfel och större fel så har man kommit långt.
Vissa ser bättre ut, vissa ser sämre ut.
Vissa är smartare, andra är dummare.
Vissa tar hand om sig själva bättre än andra.
Vissa är snällare vissa är dummare.

Alla felen kan man bara se sjäv, självklart om man ständigt letar efter nya och inte skiter i dom man redan funnit.
eller så kan man ju alltid bara se det såhär:
Är du ful som fan, men är smart och otroligt jävla genom snäll?
Då kan du ju först skaffa dig ett jobb med jävligt bra betalt,
sen när du har massa pengar så gör om hela dig själv då. + att då har du redan en perfekt insida.
Just ja.. ingen är perfekt någonstans.. 

Haha dryg jag är herra.

Jag tror jag har lärt känna mig nu såhär efter sjutton år.

Förutom att ha otur i saker som att tappa bort mobilen, mosa kameran, tappa bort mina snusdosor, mina pengar, headset, cigg, kläder, väskor, mp3 om jag hade någon så har jag även den egenskapen att jag skapar min egna otur när det gäller killar, drama, andra övriga jävla problem som jag är väl medveten om att jag slänger mig uppi. (Jävla lång mening.)

Om jag t ex. hade två killar framför mig nu.

Första pojken: Väldigt ordentlig genomsnäll kille som bryr sig till tusen, har hjärtat på rätt plats, talar om för mig vad som är bra och dåligt, är hjälpsam hemma, har en gullig rumpa, är ofta rastlös och vill hitta på saker, gör inte dumma saker alltför ofta. Pojkens ord: Otrohet skulle aldrig komma på tanken, det är som att mörda en människa som man gör så emot.

Andra pojken: Har en blick som dödar på tusen meter, har barndomsproblem med en farsa som halvt slagit ihjäl honom, är ute på slagsmål ganska ofta, dricker minst två gånger i veckan,  Varit otrogen mer gånger än han kan räkna , har den där badboy stilen som gör att alla tjejer smälter som smör i en micro, sex är allt annars kan man skita i att komma och sova över. Knullat 40+ men har inga sjukdomar men gjort tio stycken med barn. Het som inihelvet.
Pojkens ord: Otrohet sysslar jag inte med längre.

Vem skulle ge mig största intresset?
Vem är svårast att behålla?
Vem är det man undrar om man verkligen känner?
Vem är det man känner att man har mest ansvar över?

Skulle inte skriva det här inlägget om ni inte visste svaret självmant så jag behöver nog inte ge er facit.

Inge illa mot ex eller liknande som inte varit något av dessa delar. Men stod jag i en sånhär situation så. Kanske dags att ändra tankebana ett par år framöver.

Varför ringde jag dig? Jag visste ändå att inga ord skulle komma fram.
Varken något vettigt eller onödigt. 

Kan jag sluta lyssna på Proud to be a stoner som drar minne efter minne genom huvet.

Fuck, börjar tro på att det var mögel i Emmas popcorn påse nu, måste fan ut och spy.
Får jag inte dra ut och festa imorgon pga spysjuka ska jag mörda popcorn skaparna.

Försökte göra om bloggen lite.
Slutade med att jag drog näven i skrivbordet och det enda jag tänkte på var att jag kan ingenting.

Nu orkar jag inte mer så jag lägger ner.

Varför går jag inte till sängen nu när jag har chansen?
Ska kolla på two and a half men!!!!!!!! tusen jävla värda hjärtan.

Jag är inte den tjejen som blev så jävla seriös.

Jag är ändå rätt generös

Jag vet hur man älskar och jag vet vart jag står.
Jag är faktist bara sjutton år.

När jag var liten var jag aldrig med någon tjej på skolan.
Jag skulle slåss, mörda och dola.

Varför skulle ja bli den som aldrig höll käft på lektionerna utan sket i de och teg?
Då hade alla min jävla betyg nu varit mvg.

Varför vågade jag inte ens i rummet med en pojke vara.
Jag trodde han skulle sin kärlek till mig förklara

Då hade jag sprungit ut och gråtit runt kröken

Kanske för första gången sprungit till fröken.

Första gången jag skulle strula med en kille

Så vågade jag inte utan gick till en tjej som ville

Hon var den första som rörade min tunga mot sin

Men hon var ju redan en bästa vän så hon var redan min.

Efter att i en vecka haft min första pojkvän

så lämnade han mig och det blev aldrig jag och han igen.

Jag ville inte leva längre jag ville bara dö

Jag ville ha honom igen fast han hade ny tjej så jag ställde mig på kö.

Det var då det började göra ont att bli slagen igen

då skulle man istället börja suga deras lem?

Då var det en ny rädsla som kom upp

hur fan ska man säga nej till en kåt tupp?

Jag var en tjej på tretton år

Jävligt fjortis och ja självklart blont hår.

Mamma var dum i huvet och det pappa sa var dret.

jag gick bara runt och grät för jag trodde jag var fet.

Nästa år, ja jag tror det var någonstans runt vår

Då fick jag plötsligt för mig att jag var arton år.
Då skulle jag bli så full som jag kunde bli

Jag skulle inte kunna se bilarna som åkte förbi.

Det var ju iallafall billigt och bra

Det var ju typ ett tiondels flak.

Åren gick, jag trodde var en tjugofemåring med fetma

Då tyckte jag att jag lika gärna kunde börja snusa pappas ettan.

Men ändå har jag alltid varit riktigt kärleksfull

Iallafall när jag är full, då är jag riktigt gull.

När killarna blivit arga eller så

så har jag bara börjat gå

Jag kan inte hjälpa att jag ingen kille dissat
Jag är för heterosexuell som ni kanske missat?
Jag tror egentligen jag skulle bli lebb.
Men någonstans i tonåren kom tyvärr en spärr.

Jag skiter i om jag gjorde nåt jag inte fick

Du var ändå den som alltid banga ur och gick.

Just nu skiter jag i om hela torsby vet vad jag gjort, det är bara ett ord, man kan bara ta det på ett sätt.
Men jag kommer alltid känna att jag hade mina anledningar.


Var aldrig med någon ni mår dåligt av, då klarar ni er garanterat bättre själva. + att man i slutändan
blir förvånad att man gjort saker man aldrig tror man skulle klara av att göra.

Jag får damp. Varför äru inte här för.
 

Ånej dagen efter ångesten suger..
Vart kommer all drama i torsby ifrån?
 Hur i helvete orkar en människa aldrig ge upp? Varför tycker mamma att jag är en slyna?
"vad mycket enklare det skulle blivit för er om jag blivit som min bror blev"

Det är sanningen. Jag är ute och springer, gör saker jag inte borde, men jag gör det jag vill för stunden och det är sättet jag vill leva på. Man kan inte vara bra för alla, jag kan inte anpassa mig efter varje människa.
Fattar inte varför personer har spenderat så jävla mycket tid med mig och går runt och säger att jag är för mycket?
Jag är för mycket (diggar Emielys ärlighet).

deal with it.
Det var iaf trevligt igår och bästa stunden var nog att springa runt i iskall sand och spela volleyboll.
Dagens ord: palla på finska


pramoe- detta har hänt
flipside- when it was good
ryan cabrera- hit me with your light
beyonce- halo

Nu har jag kliat mig i huvet och pluggat turism i två timmar. Nu återstår bara en otroligt jävla lång svenskauppsats som ska göras. Senare ikväll blir det att läsa böcker tills ögonen inte går att hålla öppna längre.

Det är alltid jobbigaste emot slutet, vad det än gäller, hela tiden..
Slutet på saker är det värsta jag vet, även slutet av skolan suger ballsvett för det är så jävla mycket
som ska göras, hjärnan ska användas extra mycket. Och det är först nu jag börjar orka koncentrera mig på skolan igen, det är nu jag inser hur mycket det finns att göra också.

Och jag får ju aldrig någon sömn längre om nätterna, bläe jag kan inte somna tidigt idag heller.
Men till heeelgen blire brudsbruds och mera bruds :) Kåt ja blir. Tillfredsställd är jag.

Bring me back to life.
du är bra söt skithög.



När jag var liten var det meningen att jag skulle ärva brorsans keps och springa runt i skogen och plocka lingon.
När hade jag tid att ta en skogspromenad sist? FAN VA GÖTT. Dumma simba som inte orkar gå där längre.
Fast igårnatt blev det en kolsvart jävligt kort skogspromenad, mindre mys.

•  För att det är jobbigt att inte veta var man har sig själv och när man inte vet om man mår bra eller dåligt pga att man gör något man egentligen inte borde göra men är inte kapabel till att säga nej bara för att få en gnutta uppmärksamhet en dag eller två.
•  Och man lyssnar på den musiken man mår dåligast av och ser minnen av bara för att dra ner sig ännu längre ner i skiten utan att man ens orkar stoppa det.
• Man kollar på bilder men stänger ner dom direkt man tagit upp dom men ändå tog man upp dom ifrån första början för att göra det mer dramatiskt med att fatta att man faktist mår dåligt utav att kolla på dom och i takt med musiken stänger man ner fönstret och släpper en tår.
•  Man köper dom mest ovärda sakerna så alla pengar försvinner bara för att visa för sig själv att man faktist inte bryr sig om något annat än den människan man saknar så jävla mycket så man kan lika ge upp allt det där andra man har och tala om för sig själv att pengar har inget värde men det har röken som åker ner i lungorna.
•  Man kan vara överdrivet lycklig och känna sig fri i många timmar och många dagar samtidigt som man tror att man kommit ifrån allt det där dåliga som man ändå innerst inne vet kommer upp igen om en dag eller två.
• Man kan kolla med sorgsen blick på telefonen som aldrig piper längre och om det gör det så är det mamma som frågar när man kommer hem då man blir ännu mer ledsen av att man inte har någonstans att ta vägen lika ofta längre.
•  Man kan hoppa runt hemma fylld av panik av att man sovit själv i veckor utan att någon orkat haft tid för det är ju vad man inbillar sig och man tar alltid det värsta först.
• Varför ringer ingen, varför frågar ingen, varför väntar ingen mig är tankarna som man bara inbillar sig och gör allt större bara för att man är så jävla van att det är samma älskade person som frågar det hela tiden.
  
  

It ain't about how hard you can hit. It's about how hard you can get hit and keep moving forward.

 


Hud, kroppsbyggnad, det är egentligen ganska intressant att det finns så många i den här världen och ändå
ser ingen exakt likadan ut. Och att det inte skulle spela någon roll hur vi än såg ut, så skulle vi se saker på andra som
vi själva skulle vilja ha, just för att vi inte kan få det.

Har man platt hår är man avis skulle man kunna tänka sig vara den tjejen som kommer i korridoren med lockar.
Fräknar är sött om man inte har det själv.
Skaffar linser för att få en annan färg på ögonen.

Jag vill gärna ha fräknar, för jag har det inte. Jag skulle gärna ha lockigt hår istället
för mitt halft vågigá tråkiga hår. Men om jag hade de, vad skulle jag säga då?
Juste, ännu ett tecken på att Elin Larsson bara är mänsklig.






vadhänder? ser du något hos mig?

Alltså lördag, finns inte ord för hur underbart det kan vara att sitta i en bil med rutorna nere, lyssna på jävligt bra musik med bara brudar, skratt, 3,5 or haha, brillor, sprit och ciggen i fickan.
Det är såna tillfällen man känner att man verkligen lever, ler och njuter av varenda sekund för man vet att kvällen inte varar föralltid.

Förut har det varit såhär, slut på ett förhållande och jag super mig skitfull och gråter hela kvällen medans nån random tröstar mig och jag drar upp hela min livshistoria om hur mycket jag inte kan leva utan den personen som ville leva utan mig. Istället har jag så mycket att tänka på hela tiden nu när jag springer runt, solen skiner medans mina ögon dras till varenda röv som rör sig på gatorna.
Känner mig riktigt levande för första gången i mitt liv, då menar jag överdrivet jävla levande.

Men om fem minuter igen har jag ändrat åsikt och sitter förmodligen med ett äpple i munnen och tänker på att du åt ett sånt där äpple med mig för några månader sen.
men förmodligen inte men ändå, något mittemellan.

Nu ska ja seeeeeeeeeeeeeeee på wipeout :D och äta äpple..