smae

jag borde inte, jag kan inte, jag ska inte.


När man funnit sig själv, tryggheten i livet och viktigast av allt tryggheten
i sig själv. Då kan man lätt tro att man aldrig kommer vända huvudet tillbaka, man kommer
aldrig vilja se dom små lyckliga stunderna då allt ändå var så jävla skit.

Från tårar- till förträgning- vidare till lycka.
Jag var en duktig flicka. Men att jag varit ett svin är det jag glömt bort mest.


Och ändå litar du på allt jag säger. Sådana människor borde uppskattas mer, det gör dom som fan av mig.

Och nu sitter jag här, med en trasig tårkanal, en mamma som skriker att dammet väntar på att jag ska ta bort allt, bakfull, äcklig och med en rutten andedräkt.


Jag tror att lyckan slet sönder mig igår. Jag visste att det skulle hända, jag visste bara inte när.