bad day.

jag har legat i mina egna tårar hela natten. Det  bara tryckte i bröstet på mig.
ilska
rädsla
smärta
Det gjorde så ont, det gör ont och nu är det över.
 Ingen ser, ingen märker, ingen vet och ingen kan förstå.
Har du någon gång känt att du inte har någon alls att prata med?
har du någon gång känt att alla runtomkring är blinda för att man själv gör så dom blir de?
 döljer, trycker in mer smärta i huvudet och skär hål  på sitt eget hjärta. Trodde inte det skulle sluta som det slutade förra gången. Trodde egentligen inte det skulle börja överhuvudtaget.
Och nu sitter jag här, med mina egna tankar som det inte går att dela ut till andra.
Nu sitter jag här. desperat, sjuk och inuti.. bara förstörd.
Det klämmer i magen, svider i hjärtat.
 Hela kvällen igår gick jag med tårarna fastklistrade i ögonen.
Hela kvällen igår, var jag på aouto. Nån styrde mig, det var någon som gjorde allt åt mig.
Bara för att jag själv, inte orkade.

Era åsikter
Slagsmål med förälrarna, jag är alltid sämre än min broder. Jag är udda, och jag bara går ut och lever livet medans ni sitter där hemma. Jag borde vara hemma mer, jag borde umgås med mina yngre kompisar där jag passar in, jag är för liten för dom andra. Jag super skallen av mig varje helg bara för att alla andra gör de. Jag sover borta varje helg så dom inte ska märka att jag är så full så jag inte kan stå. Jag ligger med varenda pojke och borde finna mig någon som kunde ta hand om mig. Jag borde vara lite mer som min bror, för han aldrig var så. Aldrig problem, jag ska inte sitta hemma vid datorn och låsa in mig. Jag ska inte träffa kompisarna så ofta.

Min åsikt som ni inte lyssnar på
jag har aldrig varit som honom,och kommer aldrig bli som honom. Han trivs bättre hemma, han har alltid kontroll på saker. Han har aldrig haft flickvän och gör alltid läxorna, har så bra betyg som det går att ha. Jag trivs inte hemma, bara att sitta instängd vid datorn. För då behöver jag inte ha någon som springer in i mitt rum hela tiden, går och lägger sig i sängen och tjatar. Ensamhet eller vara med kompisarna. Jag är inte med mina yngre kompisar för dom har aldrig tid, dom har sina pojkvänner allihopa och deras helger består av dom. Jag kan inte hjälpa att vissa äldre inte har något emot mig, jag umgås med dom jag trivs med, dom som trivs med mig. Det handlar inte bara om åldern. Men skajag sitta hemma själv för att dom yngre inte har tid med mig, och för att jag inte får umgås med dom som jag trivs med för att dom är något år äldre? Jag är oftast den enda som är nykter på festerna,  och dricker jag så gör jag det för att jag själv är sugen, inte för att jag tror att andra tyckerjag är feg annars. Jag vet mycket väl hur gammal jag är, och hur gammal andra är när dom dricker första gången. Och jag vågar säga ifrån, vill jag inte, gör jag de inte. Lovar jag er att inte göra de, så gör jag det inte.  När jag är ute är det aldrig någon som kan hämta mig, så klagar ni på att jag sover borta. Vill ni ha hem mig, får ni fan hämta mig också. Jag har gett upp hoppet om att träffa pojkar, för jag blir bara dissad varje gång. Men jag vet att jag får nån någon gång, men ni behöver inte stressa mig. Jag har aldrig varit så full så jag inte kunnat stå på mina egna ben.

Jag är så jävla trött på allt.
och förlåt för mitt långa inlägg.

Ensam  - men ändå aldrig utan någon.

image122

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0