smae

jag vaknade på morgonen med alldeles för tjocka halsmandlar och jag var yr i huvet, det var jobbigt att stå.
Som en skabbräv lämnade jag huset.
Men sen efter redan första lektionen så åkte jag hem, jag orkade inte.
När jag kom hem slängde jag mig i sängen med mina tankar och min huvudvärk.
Jag somnade, jag drömde inge bra.
JAg vaknade och försökte äta med det gick inge bra deru.
Aja, nu har jag iallafall 40 i feber och en halstablett i munnen.
Eftersom det inte blir någon skola imorgon så missar jag filmen vi kollar på i Engelskan, fan så drygt eftersom vi får prov på de sen.

Fattar inte varför jag skrev till dig, för jag hatar när ingen bryr sig tillbaka och säger ingenting.
Varför tycka synd om dig?
När mer än hälften du sagt till mig har sagts likadant till alla andra, + att du ljög om känslor.
Varför ska jag bry mig så mycket?
När du inte bryr mig om mig.
Varför vill jag hjälpa?
När det inte finns något jag kan göra och inget du vill att jag ska göra.
Varför ska jag sakna dig?
När det inte fungerade enligt dig.
Varför ska jag känna att det är mitt fel?
När jag inte dög trots att jag var mig själv
Varför ska jag vakna varje dag och undra vad jag gjort annorlunda?
När jag inte kunde gjort mer än att vara så ärlig som jag var
Varför ska jag ångra nu att jag inte reagerade annorlunda?
Det kanske trots allt svider mest i dig då jag tog det lungt, sorg är tyngre och håller längre än ilska.
Varför ska jag sitta och tänka hela tiden hur bra det kunde blivit?
1 / 2 = 0,5. det går inte dela dig på två, du är trots allt inte mer än en människa.