smae

jadu det är en vanlig fredag och jag är bara bra på att roa mig själv, jag är kissnödig som fan men orkar inte gå ut just nu jag gör det nog snart. jag har sett på idol och ätit mandariner (fan så jävla godast frukt) nu sitter jag och lyssnar på innocence med avril, jag kanske är lite efter men låten är verkligen fin även fast jag inte gillar henne i vanliga fall men. jag sitter och dricker vatten nu så jag blir ännu mera kissnödig, men fan då. jag har städat hela mitt rum för imorse när man gick på golvet barfota riktigt kände jag grusen på mina fötter det kändes äckligt så jag gjorde nåt åt saken. jag har bakat med mamma, hon fick damp på mig för jag slicka på all smet jag såg och jag är inte bra på att baka med henne, vi kommer inte överens haha
nu kissa ja
imorgon ska jag stå vid bingon och sälja korv och grejjs och sen åker jag med sara hem efteråt, henne älskar ja jajjemän
jag har även kommit på att ett ämna är så jävla mycket roligare om man har rätt lärare det blir så mycket enklare att lära sig något när man har roligt på samma gång
allsång i skolan idag och min röst var underbar och skärde sig så gulligt när vi skrek därframme



det kan vara så få saker som gör mig lycklig ibland, men jag trivs när jag leker med mig själv jag älskar att bara.. vara ibland

jag tar de lungt, steg för steg men hjärtat retar upp den sega farten i mig
jag vill inte känna det längre men ändå är det nåt som drar mig iväg mot dig och allt de andra som hör till
mitt hjärta säger kom igen med kroppen säger nej
minnen sliter inom mig, jag vill fylla nya tankar och bara slänga det gamla i den närmaste papperskorgen
ingen förstår, ingen lyssnar och ingen tar sin tid
ingen ser de
längre
ut och springa, bli förbannad, springa sönder känslorna och stampa sig lång ifrån marken även fast kroppen inte orkar.
komma hem igen där hela huset rasar av tårar och skrik, bara att stänga ögonen och döva sig själv med musiken
för ni ser de inte heller
längre
alla har säkert rätt och jag har fel så brukar det vara, jag är så seg så jag släpar sorgen efter mig och den kommer aldrig förbi mig riktigt
ibland är den precis bredvid mig med då springer jag förbi den igen, den kommer nära men aldrig förbi mig (över mig)
kanske borde jag vara så lycklig som jag alltid visar mig vara, för det är jag ju
egentligen
och även om jag behöver dig nu så har jag behövt dig för de mesta, fast kanske mer nu än annars (nej)
man har redan gjort det man skulle
man upplevde det tillsammans, men snälla lämna mig inte föralltid
men lyssna inte på mig längre
jag skulle inte ändra en sak om jag så fick, det här är bästa känslan
att känna ensamheten ibland, att känna starkare kärlek ibland och att inte märkas alls
ni orkar inte göra något när jag ber er, för ni vet att jag klarar mig så bra själv eftersom jag vågar
men ibland vill jag inte alls
men vad älskar man mer än något annat, vad behöver man alltid och vad har funnits där hela livet som man lägger åt sidan för nåt som inte varar mer än för stunden men man lurar sig själv, för nåt som inte blir som man säger efteråt
fan vad jag ångrar att jag inte fanns för dig då
men hur kände du när jag var som du är nu
jag vet nu hur du kände då, men du borde ju förstå hur jag känner nu
men kanske inte du heller ser
längre