smae

Jag känner en lång natt framför mig. Med ångest över att jag kommer vara så jävla trött imorgon eftersom
jag sov lite ganska för mycket imorse.
Väntar också på spysjuka- thanks broe.
Två i familjen har haft de nu, två kvar! Jag känner en stark känsla av att jag inte kommer undan trots att
jag knarkat vitpeppar.

Mitt immunförsvar får mig verkligen att tappa livslusten ibland. Kommer aldrig mer säga "jag kan inte blir sjuk" för till slut fick jag fan för det.

Ska lägga mig och försöka komma någonstans i stolthet och fördrom, kanske måla en bild och mysa med katten. Telefonsex, eller jafan något att roa mig med tills jag somnar.

Skulle vara gött att sitta på asfalten och känna hur det bränner i låren.